↑ Return to Skador och faror

Farliga laviner

Man bör alltid vara uppmärksam på lavinfaran när man vistas i fjällmiljö

När man befinner sig i en fjällmiljö med mycket snö skall man alltid vara medveten om att det finns en viss lavinfara. Hur stor denna risk är beror på en rad utomstående faktorer som kan vara svåra att avgöra för den individ som inte är van vid området. Svenska liftanläggningars organisation använder sig av en femgradig skala som bedömer risken för en lavin.

1 – Liten – Här är mänskligt och spontana laviner osannolika och man är normalt i säkerhet och inga speciella försiktighetsåtgärder krävs förutom normala förhållningsregler.

2 – Måttlig – Vid denna nivå är det möjligt för mänskligt utlösta laviner medan spontana bedöms som osannolika. Man bör här vara försiktig i terräng som lätt orsakar laviner. Sådan terräng är branta sluttningar och platser som har branta pariter ovan sig.

3 – Betydande – Här är mänskligt utlösta laviner möjliga och spontana möjliga. Om denna varningsnivå gäller bör man vara mycket försiktig i lavinterräng.

4 – Stor – Under rådande nivå så är mänskligt utlösta och spontana laviner troliga. Givetvis bör man undvika att röra sig i lavinterräng.

5 – Extrem – Detta är den allvarligaste nivå där mänskligt utlösta och spontana laviner mycket troliga. Man bör inte färdas i lavinterräng vid nivå 5.

Man bör vara medveten om att vid all kuperad terräng så finns det en fara. Vanligaste är dock sluttningar på mellan 20 – 60 grader och då extra farlig vid 30 – 45 grader. Vid ett kraftigt snöfall så sker de flesta laviner inom ett dygn. Om man måste korsa ett område där det finns en betydande risk så bör man därför avvakta så snön hinner sätta sig ordentligt. Andra orsaker till plötsliga skred är regn eller en snabb temperaturhöjning. De områden som räknas till de säkrare är de med träd och oregelbunden yta. Områden med störst lavinfara är konvexa sluttningar, sluttningar i lä och djupa klyftor.

Det kan alltid komma situationer då man är tvungen att korsa en sluttning som man inte känner sig säker. Givetvis bör man undvika terräng som man inte känner sig säker i eller som man vet är farlig. Vid akuta situationer kan man dock vara tvungen att korsa och då krävs vissa försiktighetsåtgärder. Solen kan värma upp snön och göra den mer benägen att bilda en lavin. Därför skall man under förmiddagen färdas på skuggsidan och på eftermiddagen på leder som varit solbelysta under en längre tid. Smala klyftor vid branta sluttningar bör man givetvis undvika. Färdas gärna på bergsryggar och åsar så du undviker de brantaste partierna. Skulle du utlösa en lavin så kommer du sannolikt inte själv drabbas även om det fortfarande finns en betydande risk.

Man kan dela in lavinerna i flaklavin, blocklavin, lössnölavin och blötsnölavin. Vid en flaklavin är när det bildas en övergångsyta mellan olika snölager. Det kan till exempel bildas vid ett kraftigt snöfall som inte packas lika bra. En blocklavin däremot bildas vid starka väderförhållanden som kan bilda ett block. Den stora snömassan kan bildas vid starka vindar eller stora temperaturfall. Precis som namnet avslöjar är en lössnölavin huvudsakligen från nyfallen nysnö. Denna typ kan starta som en flaklavin. Sista typen är blötsnölavin som ofta kommer vid tö eller kraftig temperaturstegring efter ett snöfall. Snön som precis har fallit sätter sig inte mot den tidigare och därmed finns risken att det bildas ett snöskred.